Bokmakaren

Johan Risberg har antagits som lärgosse hos  målarmästaren Olof Collander i Mariestad. Under månaderna som följer uppdagas för honom färgernas magi. Som den yngste i verkstaden skall han förstås gå alla till handa.

Smakprov:

Tidigast av alla skall han finnas på plats och tillse att allt står färdigt för dagens arbete, att bänkar och  golv är rena från smuts, att gåspennor och stift är vässade, att löpare och glasskivor för färgernas rivning är rengjorda, att linneväv och pannåer finns tillskurna för användning. När allt är tillsett kan det hända att gesällen sätter honom vid glasskivan och låter honom pröva att riva.

--En smula pigment, bara lite i sänder, ser du?

Och han ser och lär och tar så försiktigt med knivspetsen ur glasburken, häller en droppe av det dyrbara bindemedlet däröver på skivan och låter löparen löpa i cirklar och lodrätt och vågrätt så som gesällen visat honom. Han får lära sig färgernas egenskaper och huru de beter sig på linneväv, på pannå och mur. Men för det mesta sätts han att passa limpannan att limmet får rätta konsistensen eller göra borstar och penslar av ekorrens päls som är den tjänligaste för detta ändamål. Det kräver stort tålamod och av den varan har Johan föga men han lär sig och få täla sig.

-Inte för dig än på långa vägar! får han höra för det mesta

På bilden: En ram med motiv av  akantus använde Risberg ofta för bibelspråk och sentenser.