Snäll pojke 2
VilVille är annorlunda. Mobbarna står på lur. Han är liten och
. maktlös i vuxenvärlden.
Farmor har också fått veta att han förstört sin cykel igen. Hon lade till honom lite lätt när han var där senast.
På söndagsmorgonen kommer hon att ringa om att han skall gräva farfars potatisland igen. På lördagskvällen gör Ville en fästning i sitt rum tre gånger och glömmer inte hörnet den här gången. Att skrika ”ÖHHH” och banka huvudet i väggen kan kanske också hjälpa, tänker han.
För säkerhets skull tar han saxen som hänger på kroken i köket. Alla sover när Ville knipsar av sladden till telefonen. Det går ganska lätt.
Det är morgon och Ville gömmer sig under täcket. Mamma är bekymrad eftersom han har ont i magen.
-Tänk om det är blindtarmen, säger hon och Ville hör hur hon säger till pappa att de nog får ringa till doktorn.
Ville kryper in under täcket. Han sätter händerna framför öronen men hör ändå hur pappa grälar på mamma.
-Vad I hela friden! skriker han innan dörren slår igen med en smäll.
Mamma sitter på sängkanten och han kikar ut genom en glipa.
-Varför gjorde du så? säger hon.
Ville tänker först säga att det inte var han men mamma är snäll på rösten så han gör
inte det.
Mamma suckar och reser sig.
Ville får stanna i sängen hela dagen. Han hör hur någon kommer, telefonen som plingar och den främmandes röst.
-Ja se ungar! säger han och mamma skrattar.
Nästa dag är allt som vanligt och han går till skolan på sina starka ben. Cykeln står kvar i skjulet eftersom hans pappa inte är gjord av pengar.
Nu får du gå! Det kanske skall hjälpa dig att vara rädd om dina saker, säger han.
Jonne och hans kompisar mular Ville på rasten. Fröken är arg för att han är lortig i ansiktet. Hon säger till barnen att man måste tvätta sig ordentligt innan man går till skolan och inte se ut som Ville.
Alla skrattar och Jonne och hans kompisar som sitter längst bak i klassrummet slår med sina bänklock för att de inte kan hålla sig. De frustar och tjuter av skratt tills fröken blir sträng på rösten och säger att nu skall det vara tyst I klassen.
På lunchen är det fiskbullar och Ville hatar fiskbullar. Han tänker på köttbullarna han inte fick häromdagen.
Rosalie står framför honom I kön och han vågar sig på en mycken liten nudd på hennes hår.
Hon märker inget men mat-tanten ger honom en stygg blick. Hon slevar upp fem fiskbullar. På vägen bort till bordet knuffar Jonne till honom. Fiskbullarna rullar av hans tallrik och hamnar på golvet.
-Nu får det vara nog! säger mat-tanten och tänker prata med Villes fröken om hur illa han bär sig åt.
När skolan är slut haffar Jonne Ville på skolgården.
-Du kan få vara med oss nu, säger han och ser snäll ut på ögonen
Lelle och Jonne har klivit av sina cyklar och går med Ville mellan sig. Målle och Sune cyklar i åttor runt dem.
Jonne säger att alla måste göra ett test för att få vara med i gänget. Han frågar och Ville skrattar.
Det är klart att han skall göra ett test!
Bakom dem cyklar Rosalie och hennes kompis Ärtan. När de kommer närmare säger Jonne, att det här är inget för tjejer
Jonne och Lelle följer med Ville ända hem. Mamma står i fönstret och ser glad ut.
-Det är mina kompisar! säger Ville.
Han hör senare hur mamma och pappa pratar om att han äntligen fått kamrater och hur bra det är.
vaknar nästa morgon med pirr i magen. Han är lite ängslig men det är spännande också. dag skall han göra testet
-Om man är en kompis måste man visa det, säger Jonne.
Lelle räknar upp: en Daim, tre Skotte, två Plopp och fyra lakritskolor. Det är vad som gäller senast i morgon. Det bästa är ICA men Coop går också bra.
Villes nya jacka har stora fickor. På ICA är det ingen som ser. Utanför svängdörren till affären känner han en hård hand på sin arm. Tanten är mycket arg och Ville sitter i stolen på kontoret.
- -Att du inte skäms! säger hon och tittar på honom och på godiset som ligger på bordet
Ville grinar och hör inte alla orden tanten säger. Hon ringer några samtal. Mamma kommer och är ledsen i ögonen.
Varför gjorde du det? säger hon.
Ville svarar inte för då är han dödens lammunge.
Han får vara hemma från skolan dagen därpå och hans mamma pratar länge med fröken Videmar i telefonen. Han hör att hon säger att någon måste ha lurat honom.
Ville gömmer sig under täcket. Den här gången har han ont i magen på riktigt.
I skolan är fröken Videmar ledsen.
-Kommer ni inte ihåg barn att ni fått lära er att om man börjar med en knappnål så slutar det med en silverskål; säger hon.
Längst bak i klassrummet reser sig Jonne upp och säger att han aldrig stjäl för det får man inte göra.
-Det är bra! säger fröken Videmar och hoppas att den som stal nu lärt sig sin läxa.
På frukostrasten sitter Ville inne hos rektorn tillsammans med fröken.
-Mycket tråkigt det här! säger rektorn allvarligt och frågar om Villes kamrater också var med på tjuveriet.
På hemvägen cyklar Jonne och Lelle och Målle och Sune I åttor runt omkring honom. Ibland nuddar
de lite så han är nära att ramla. Innan de åker iväg säger Jonne att han tänkt efter och nog inte tycker att Ville passar I gånget ändå.
Det är söndag och Ville skall gräva farfars potatisland igen. Han springer upp för backen till farmors hus. Hon är arg i ögonen och lappar till honom lite lätt.
Fy vad vi får skämmas över en så stygg pojke! säger hon och har inte dukat fram chokladen och frallorna med medvurst och leverpastej.
-Något straff skall du ha! säger hon och farfar är ledsen och lägger till att vi trodde ju att du var en ärlig pojke.
Ville får skämmas och skriker ” ÖHHH” mycket högt när han gräver farfars land. I skolan nästa dag står Rosalie framför honom i kön på matrasten. Hon vänder sig om och skrattar och säger, att han får lov att nudda hennes hår. Mat-tanten tittar på honom så han gör inte det men säger det förbjudna ordet tyst för sig själv.
-Vi vet att det inte var du, säger Ärtan.
och Rosalie sätter sig bredvid honom vid bordet med sina tallrikar. Det är spagetti med köttfärssås i dag.
-
-Nu skall vi berätta för fröken, säger Rosalie.
På lektionen nästa dag är stolarna längst bak i skolsalen tomma.
Novellen har tidigare publicerats i antologien Inte jag? på Joelsgårdens förlag
2020.
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Skriv en kommentar